Sjudagarssafarier som dessa, med safariflyg i stället för jeep halva ressträckan, ger extra mycket tid till djurskådning ute i bushen och därmed förutsättningar att se och uppleva mycket.

Djur- och naturläget präglades av två faktorer: dels torka, dels regn. Efter svaga regn under våren blev torrperioden under sommaren och hösten riktigt torr. Torkan lockade elefanterna och andra djur till Tarangire. Samtidigt fick lokala regn migrationen att vandra in i Serengeti tidigt, med följden att mycket stora hjordar med gnuer och zebror kunde ses.

Elefant i Tarangire.

Tarangire
I Tarangireområdet med omgivning innebär torka att djuren, inte minst de många elefanterna, söker sig till Tarangire National Park och vattnet som där finns i Tarangirefloden och våtmarker. Där var därmed gott om bland annat elefanter, som uppträdde i otaliga familjehjordar.

Ngorongorokratern sedd från lodgen.

Ngorongorokratern
I Ngorongorokratern låg sodasjön Lake Magadi nästintill torrlagd, och de mycket torra betesmarkerna omkring sjön var djurfattiga. Djuren uppehöll sig i stället kring våtmarkerna och i kraterbottnens sydöstra del, där tidigare regn hade fått grönt gräs att spira.

Lejon i Simba Kopjes i Serengeti.

Serengeti
Lokala regn i Serengeti National Park i slutet av september gav denna höst en tidig start på migrationen – stora hjordar med vandrande gnuer och zebror befann sig under de båda gruppresorna så långt söderut i parken som i Moru Kopjesområdet, där det fanns grönt bete. Zebrahjordar syntes också kring Naabi Hill än längre söderut.

De flesta rovdjuren sågs i granitöområden, bland dem Moru Kopjes och Simba Kopjes, och längs Seronerafloden och Mbalagetifloden, där också koncentrationen av bytesdjur var större än ute på de torrare slätterna.

Blå markatta i Lake Manyara.

Lake Manyara
I Lake Manyara National Park var strandområdena kring Manyarasjön svårt uttorkade och tämligen djurfattiga. I de vattenrika grundvatten- och vildmangoskogarna var dock både naturen och djurläget som vanligt. Där sågs bland annat olika slags apor, elefanter och skogslevande antiloper.

Den mobila campen i Tarangire.

Djur på den mobila campen
Av de två resornas sammanlagt 12 bushnätter var 8 förlagda till en privat mobil camp. I Serengeti, där campen låg i Moru Kopjes, ett stort område med granitöar, uppehöll sig stora hjordar med vandrande gnuer och zebror i omgivningen. Afrikanska bufflar betade kring och på campområdet, där också dikdikantiloper, giraffer och babianer syntes. Från och med den första campmorgonen syntes lejon dagligen – grupper ur en flock om drygt tio vuxna lejon plus ungar uppehöll sig på klippområdena omkring och dök några gånger upp också på campområdet. Nätterna ekade av rytande lejon.

Den andra safarigruppen bodde på mobil camp också i Tarangire, där campen låg i södra änden av slättområdet Matete i parkens nordöstra del. Också här uppehöll sig zebror, gnuer och giraffer kring campområdet, medan elefanter rörde sig också inne på området.

Resenärer på campen i Serengeti rapporterar: Big five!